I den här uppgiften presenterar jag en medieproduktion som jag har skapat av olika digitala medier.

Ni hittar den här nedan för nedladdning:

Presentation skarp kopia.pptx (20,2 MB)

Vidare kommmer här i textform redovisningen kring projektet där min egen utveckling ur ett perspektiv av mediers betydelse för lärande presenteras.

Bakgrund


Mitt projekt utgår från ett tänkt undervisingsscenario. Jag valde att koncentrera mig på undervisningsidén om vatten och dess kretslopp. Målgruppen är barn i åldern 10-11 år som får en möjlighet att testa sig fram i olika praktiska övningar, där de lär sig om vattnets alla former. Ett bildspel där olika begrepp förklaras finns med som ett pedagogiskt hjälpmedel. De får även göra studiebesök på relevanta platser, t.ex. vid olika sjöar och på Universeum i Göteborg, där de får se hur naturen behöver vatten för att överleva. De lär sig att allt levande i vår värld är beroende av vatten.

Klassrumsmiljö

Det är ett vanligt klassrum som består av ett stort ovalt bord där sex elever har sina arbetsplatser, runt det ovala bordet står det fem runda bord där fyra elever på varje bord har sina arbetsplatser. Längst fram i klassrummet finns det en Smartbord. Framför smartboarden står det en sittmöbel där det finns plats för en halvklass i taget att sitta vid. Till vänster om sittmöbeln finns en lärararbetsplats där jag (läraren) har min bärbara dator som är uppkopplat till Smartboarden och bakom lärararbetsplatsen står det en färglaserskrivare på en bänk. Till smartboarden är det kopplat en projektor som sitter i taket.

Uppgift

Min tanke är att vatten skall vara den gemensamma faktorn och vattnets betydelse för människor och djur. Barnen skall arbeta med detta tema under två veckor. Undervisningen skall blanda natur och teknik som jag finner väldigt intressant. Jag tror att man måste kunna ta till sig och lära sig ”in real life ” för att sedan kunna omsätta det till Digital media.

Mål

Insamlande av information, tolkande av information, Illustrativitet, berättande, presentation, digital fotografering, enklare bildhantering

Fakta kring ämnet:

Jorden kallas för den blå planeten. Det är för att det finns så mycket vatten här. Det mesta av vattnet är salt och finns i haven. Men när bildades vattnet egentligen? Jo, det bildades ungefär samtidigt som vår planet bildades, för ca. 4, 6 miljarder år sen. Vårt vatten är alltså mycket gammalt och det är också samma vatten som våra förfäder och dinosaurierna har druckit. Vattnet på jorden används om och om igen. När solen värmer den blöta marken kan man nästan se vit rök eller vattenånga stiga mot himlen. Det kallas för att vattnet avdunstar. Vattenångan bildar moln som blåser iväg till nya platser. Molnen kyls ner av den kalla luften och faller ner på jorden i form av nederbörd. Denna cirkulation av vatten brukar man kalla för vattnets kretslopp.

VI kan ta ett konkret exempel. Solen skiner på jorden en varm dag. När strålarna värmer upp havet avdunstar vattnet. Vattenånga som bildas stiger upp mot himlen. Ju högre upp den stiger desto kallare blir luften. Till slut kyls den av och blir till moln. Molnen fortsätter att stiga och röra på sig. Vattendropparna i molnen blir tyngre och kan inte hålla sig kvar. De faller då ner på jorden i form av regn. Regnvattnet hamnar i älvar, sjöar och bäckar som sedan rinner tillbaka till havet. Cirkeln är sluten.

Vattenånga är alltså vatten i gasform. Avdunstar gör vattnet när det värms upp och blir vattenånga. Vattnets kretslopp är den rörelse av vatten som hela tiden pågår utan början och utan slut. Nederbörd är allt som faller ner från molnen, regn, hagel eller snö.

Medieproduktion

Jag har gjort en mediaproduktion i Powerpoint och vill ta fasta på vad Rostvall/Selander skriver på S. 201 ”Fram till dagens digitala utveckling byggde skolan, liksom medieindustrin, till stora delar på att lärare kommunicerade med elever. Målet var att få allt fler att se och uppleva samma sak. På så sätt skapades en känsla av gemenskap och gemensam identitet. Idag rör sig medierna mer och mer mot en individanpassad kommunikation och allt oftare blir ”mottagaren”medskapare och konsumenten blir producent som innehåller både bilder ljud och animationer.”  Produktionen handlar om vattnets kretslopp. Först får eleverna ta del av presentationen av vattnets kretslopp. Förnimma känslan av musiken och ta in de vackra bilderna som presenteras. Rostvall/Selander (S.218) menar att ”En grundtanke  inom den multimodala teorin är att betydelser skapas genom interaktionen mellan olika meningsskapande resurser. Verbala och skriftspråkliga uttryck  behöver inte vara i fokus utan bilder, gester eller musik kan istället ses som dominerande delar av ett betydelseskapande sammanhang.

I bildspelet finns en animering av en mus som är presentatör och speaker genom hela bildspelet. Det är jag som talar fast genom en röstscrambler-App som påstod att man skulle få lite ”musröst”.

Tanken med att det skulle finnas en animering med i bildspelet i form utav en mus var att skapa en ”maskot” som var klok och såg lite rolig ut. Något som skulle förhöja deras intresse och appellera till deras tv-tittande där de ser på cartoons och tecknade filmer under hela dagar ibland.

Tanken efter filmen är att barnen skall delas in i grupper om 4:a, där varje grupp skall få en chans att göra en mindre medieproduktion i powerpoint om något som är beroende av vatten eller som bor och lever i vattnet.  Denna skall innehålla bilder och text av saker och information som de hittar på våra besök vid muséer och sjöar. Bilder, teckningar och text skall också innefattas i den av eleverna gjorda bildspelet. För att tillskansa sig kunskap kring det maritima och kunna förstå hur vi idag påverkar vår värld, att vi skapat teknik som har förmågan att förstöra miljön, behöver de skapa en grundförståelse för hur miljön fungerar. Jag anser att det är av stor vikt att barn redan i tidiga åldrar får en möjlighet att lära sig om vår värld, dess natur och hur den fungerar.

En temavecka är både ett roligt och lärorikt sätt att ge elever en möjlighet till kunskap. Barn har lättare att lära när teori och praktik varvas.

Nu får de handledning om hur man digitalt fotograferar och tillgång till en digitalkamera per grupp och instruktioner om hur man laddar upp bilderna i en bildbank som de har tillgång till för skapandet av sin egen presentation.

Rostvall/Selander S.200-201” menar att i studien blir filmarbetet ett sätt för eleverna att gripa tag i sin identitet. Metoden synliggör den inre process där eleverna försöker få rätt på händelser i sitt liv, genom att bearbeta, berätta, lägga till och dra ifrån. Identiteten får här gestalt genom en bearbetning och ett samspel mellan en inre tolkning av skeende och ett yttre audiovisuellt material.

S. 202 ” Möjligheten att med enkla medelproducera avancerade gestaltningar kan bidra till att elever förstår olika fenomen genom sina egna berättelser och produktioner. Digital teknik blir på så sätt en betydelsefull faktor i skolan som ger elever en möjlighet att konkretisera, visualisera och interagera med världen. Med stöd av digital teknik kan elever förändra berättelsers funktion och design och samtidigt återföra en gestaltande dimension till skolan.

Under våra tänkta besök vid sjöar och Museum så får barnen tillskansa sig information av vad de ser, hör, luktar och känner. Det kan vara att känna på olika fiskar, se olika maritima miljöer, undersöka larver etc. Mycket av det som presenteras presenteras av guider, som på tex Universeum, där man får guidade turer genom hela kretsloppet. Denna tanke med att lärarna tar till utomstående expertis som ger eleverna sin input ser jag som en kommande trend. Jag kan nämna On the Horizon , en internationell tidskrift som utforskar nya frågor som tekniken förändrar gällande karaktären av utbildning och lärande , som släppt en konceptdokument med titeln , museer och utbildningens framtid . Co -skriven av Scott Kratz, vice vd för utbildning på National Building Museum i Washington, DC , och Elizabeth Merritt , grundare chef för Centrum för framtiden för museer, utforskar papperet den pulserande roll som museer skulle kunna spela bör utbildning erfarenhet a djupgående förändring från traditionella lärar - och skolcentrerademodeller till mer informella, personliga, " passionen baserad " modeller . Det finns flera signaler som indikerar denna förändring är en mycket verklig möjlighet  där till och med den växande trenden av " unconferences ", där deltagarna samlas för spontana informella inlärningstillfällen, ofta med ämnen som överenskommits av gruppen, visar en önskan för proffs och livslångt lärande för att skapa informella nätverk för lärande för deras professionella utveckling . Utbildning är inte längre framställs som en institution för åldersgruppering, betyg och skolbyggnader, men kommer att förvandlas till system som förlitar sig på billiga online-resurser, informella nätverk för elever och lärare och lokala utbildningsinstitutioner (främst museer ) för att ge differentierad undervisning för elever i alla åldrar . Vad skulle denna förändring innebär för dagens lärare, och hur nära är vi, verkligen, att en sådan verklighet? Skolor såsom Science Leadership Academy i Philadelphia och de i Adams County, Colorado erbjuder redan alternativ till en traditionell modell i skolan.

Brainstorming av insamlat material. Barnen går i grupp genom vilka insamlade delar de vill ha med i sin presentation. Vid denna punkt har grupperna digitalt fotograferat sina fynd som de har hittat vid sjöarna (snäckor, alger etc).

De har också ritat teckningar av olika djur och varelser som de sett på muséet.

Rostvall /Selander S. 200 ” Kirsten Drotner  betonar det estetiska skapandet som en process i att ”skapa sig själv”. Genom att vi använder både kroppen, tanken och känslan i en kreativ process blir vi så att säga till varje gång på nytt i denna typ av process.”

Brainstorming av idé till presentation. Barnen får göra upp ett bildmanus så att de vet i vilken tur bilderna skall presenteras. Och precis som Rostvall/Selander menar så blir ” Bildmanuset ett viktigt verktyg under inspelningen. Med hjälp av detta kan gruppen se vilka bilder som behöver tas och hur dessa ska organiseras för att fungera med övriga delar i filmen. (S.213)”

Grupperna presenterar materialet för lärarna.

”I en skapande situation finns möjlighet för elevens berättelse och identitet att bli en del av lärprocessen. Då ges elever möjlighet att intuitivt gå mellan att vara inne i kunskapsinnehållet, dvs organisera, analysera och visualisera ett material för att sedan stiga ur det och betrakta och reflektera över innehållet. Genom ett aktivt identitetsarbete kan eleven bli del av alltmer komplexa kunskapsprocesser. (Rostvall/Selander S.201)

Handledande av användande av Powerpoint. Lägga till bilder och text

Presentation gruppvis inför klassen.

Utvärdering

(Rostvall/Selander S.222) ”Det finns inget färdigt läromedel eller facit. Uppgiftens innehåll och undervisningsform kan ses som ett slags genre och ett materialiserande av EMU-Material. Ett ”institutionellt meningsuniversum” inom vilket både lärare och elever sökt skapa ett utrymme för tolkningar och gestaltning. I tolkningen av de specificerade målen synliggörs pedagogernas föreställningar om hur lärande ska gestaltas och vilka elever som utgör uppgiftens målgrupp. En kritisk betraktelse av den didaktiska designen synliggör den institutionella inramningens betydelse för hur kunskap omförhandlas och realiseras i den konkreta undervisningen.

Synpunkter/ Utvärdering av min medieproduktion från 4 barn i åldern 10-11 år

”-Skön musik”

”-Fina bilder”

”-Rolig röst”

”- Kul att musen åkte mellan bilderna”

”-Fina färger”

”-Enkelt att följa med i berättelsen”

”- Lätt att förstå”

Utgångspunkten för detta projektarbete var kursplanens syfte "att utifrån ett grupparbete tillägna sig och utveckla kunskaper om hållbar utveckling ur olika perspektiv, utveckla en kritisk och reflekterande presentation.  

Egen utveckling ur perspektivet på mediers betydelse för lärandet

Jag anser att digitala media är ett kreativt och varierat arbetssätt som ger ett lustfyllt lärande, eftersom att vi lever i ett IT-samhälle och skolan bör bygga på elevernas egna erfarenheter bör vi lärare fundera ut ett sätt att möta eleverna på den nivå där deras förförståelse är.

Genom att använda digitala media som ett lärandeverktyg kan pedagoger stimulera elevernas kunskapsinhämtning, både under skoltiden och inför framtiden. Genom att använda digitala media i undervisningen kan man gynna olika inlärningsstilar och tillsammans skapa en större förståelse av den värld vi lever i. Vår omvärld förändras ständigt vilket framkallar behov av nya uttryckssätt och vår åsikt är att digitala media som lärandeverktyg kan möjliggöra bättre lärande för eleverna. Sett ur ett pedagogiskt perspektiv erbjuder IKT nya möjligheter att anpassa material och metoder som arbetssätt i skolan till varje elevs förutsättning och behov.

I Läroplanen gällande förskolan anges att skolan ska erbjuda barn möjlighet att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer som bild, sång, musik, drama, rytmik, dans och rörelse. Där står också att med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande och att olika språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära ska balanseras och bilda en helhet. Att arbeta mångsidigt och att sammanföra kunskapsformer med olika uttrycksformer gör det möjligt att expandera lärandet. Det handlar därmed om att inte begränsa det utforskande arbetet – att smalna av mot ett på förhand bestämt mål – utan tvärtom om att vidga lärandet och ta in flera aspekter, till exempel rörelse, måleri, musicerande, sinnesintryck och lekfullhet. Det vill säga att på ett rhizomatiskt sätt utvidga och breda ut lärandet och ta in flera kunskapsområden och aspekter av tillvaron i lärandet. Verksamheten kan därmed ses som en integrerad del av barnens tillvaro där olika ämnesområden, lek, projektarbeten, välbefinnande och omsorg bildar en helhet. Denna lekfullhet måste följa hela inlärningsprocessen tycker jag. Vi behöver följa med i den digitala utvecklingen, men inte för det minska ner på ”in real life” dvs nyttjandet av faktiska ”hands-on” experiment, exkursioner och upptäckande. En mix av dessa bägge är enligt mig att föredra.

Fördelar och nackdelar med digitala media som lärandeverktyg

Det kan bli problem när eleverna glömmer sina inloggningsuppgifter och lösenord till de bärbara datorerna. Det är tidskrävande att byta lösenord åt eleverna. Även när det lokala trådlösa nätverket inte fungerar kan det uppstå problem.

Ett annat tänkbart problem är att någon elev kan stänga av sin dator utan att först spara sitt arbete. Om de inte gör det är det lätt att allt försvinner. Jag anser att det finns mest vinnare i användandet av digitala media som lärandeverktyg och kan se att de elever som har svårt att sitta stilla och koncentrera sig har lättare att ta till sig information via Internet på datorn eller annat interaktivt verktyg. Nackdelarna är de tekniska fel som uppstår ibland. De kan göra att en hel lektion går förlorad för de eleverna som inte kan logga in på datorn eller som har problem med att nätverket inte kopplas upp. Jag tror att elever blir duktigare och bättre på att själva försöka lösa problemen när de uppstår.

Jag tror att man genom användandet av digitala media som lärandeverktyg kan vara mer tydlig och konkret mot eleverna. Jag anser att det är lättare att åskådliggöra budskap på smartboarden och att eleverna kan vara de stora vinnarna genom att många av undervisningstillfällena är mer varierade. Och genom att kunna göra undervisningstillfällena mera varierade ökar möjligheterna för eleverna att kunna tillgodogöra sig kunskaperna på ett sätt som passar just den individen. Nackdelarna kan vara när tekniken inte fungerar tillfredställande, vilket kan vara mycket tidskrävande för läraren.  Med digitala medier uttrycker människor sina erfarenheter, kunskaper och föreställningar inte enbart i text, utan också med andra typer av representationer (bild, film, ljud, symboler). Programvaror för modellering, simulering, ritning och konstruktion, redigering av multimedia, databaser, Youtube med mera är redskap som förändrar villkoren för att uttrycka sig. Detta innebär inte att skriven text är eller blir oviktigt. Skriftspråk i olika former är centrala också i den digitala världen (ordbehandling, chat, sms är exempel). Men den tryckta texten eller boken som norm utmanas. En utmaning för skolan är att hitta former för utvärdering av undervisningskvalitet och bedömning av elevers kompetenser som värderar både mer generella färdigheter och specifika kunskaper.

Tydliga trender visar att i linje med vår snabba utveckling och ökad användning av teknik blir lärarens roll från att vara de " gatekeepers" och primär kunskapskälla för att i allt högre grad bli en resurs för eleverna att få tillgång till att söka information och kunskap om ny teknik . Dagens studenter blir allt viktigare. De skapar kunskap genom ett mer aktivt deltagande, där de kontrollerar och kompletterar uppgifterna genom sök, peer- baserat lärande. Lärarens centrala roll i utbildnings-och lärandesituationer , inte längre är självklart vilket indikerar en tydlig urholkning av expertmyndighet i inlärningssituationen . Och anses vara en stigande trend som redan belystes på DevLearn 2008 konferens om e-lärande, med fokus på utbildning i företag och organisationer. Traditionellt har läraren varit en central figur i en utbildnings-och inlärningssituation. Tillgången till ny teknik och den snabba utvecklingen gör det inte längre det självklara modellen - kanske snarare eleven ska stå i centrum ? Läraren blir då en - av flera - resurser som eleverna har tillgängliga för att hitta ny information och kunskap och eleven skapar större själv sina kunskaper. Den aktiva deltagande kommer sannolikt att förbättra lärandet och det blir mycket mer och mer viktigt att ha tillgång till nätverk och enskilda personer.

En fråga man kan ställa är vilka konsekvenser dessa resonemang har för lärare och lärares kompetenser. Vilka kompetenser behöver en lärare?  Detta öppnar för lärarutbildningen att erbjuda studenter möjligheter att utgå från sina medieerfarenheter i ett kreativt skapande.  I Didaktisk forskning handlar det i stort om att se på världen med en viss sorts ögon, och om att ställa vissa typer av frågor till olika fenomen. I vid mening intresserar sig didaktiska forskare för hur ett specifikt kunskapsområde utformas och bearbetas av olika personer i olika lärmiljöer. En miljö kan vara mer eller mindre formell, och didaktiken studerar såväl lärande inom skola och universitet som inom museer och andra fritidsaktiviteter. Men genom vems ögon är det då didaktiken skall ses genom? Är det lärarens eller är det elevens? Eftersom barnen lär sig att använda datorn i tidigare åldrar. För de flesta barn, är en dator i hemmet som standard som en tv. Faktum är att 54 procent av förskolebarn och 72 procent av elementära skolåldern använder en dator hemma. På grund av detta, kommer personlig, individualiserad, och" anpassad " lärande innebära slutet av ”one-size -fits- all lektioner” tror jag. Men hur kan individualiserade studier se ut i skolan med en begränsad tid och personal? Betyder det barn på datorer med lärande på egen hand? Nej, men lärarna måste förändras och uppdatera sina kunskaper. Fånga upp. Lära sig allt man kan om hur man använder datorer. Be ett barn att lära dig. Bygga gemenskap. Trendspanare betonar att ju mer teknologiskt vårt samhälle blir, desto mer "touch" behöver vi - Var kreativ. Använd barnens tekniska kompetens och kreativitet för att förbättra dina lektioner. Låt barnen utforma ett interaktivt dataspel för lektionen, och sedan låta dem använda den med resten av din klass. Låt barnen skapa och producera och värva äldre barn att göra nyskapande utbildningsfilmer för dina lektioner och budskap.

Referenser:

Rostvall, Anna-Lena och Selander, Staffan (2010), Design för lärande (269s.)

Läroplan grundskolan:

(https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=GR)

https://www.ur.se/Tema/Didaktikens-verktyg/Didaktisk-design

https://blog.mcrel.org/2012/06/trend-spotting-the-evolving-role-of-museums-in-education.html

Kursens fjärde uppgift var sig att ta sig an och illustrera en lärsituation.

Uppgiften kan säkert utföras på en miljon olika sätt och mitt sätt hittar du här:

  https://www.youtube.com/watch?v=YrCNTV8u2Sw&google_comment_id=z13purmqzrfpwbgcs22puvtoypywcpwb404&google_view_type#gpluscomments
 

Det intressanta med uppgiften var att sedan kunna få möjligheten att kunna titta på och kommentera andras infallsvinklar på det hela både med  Denotation  och Konnotation (En denotation är en direkt eller lexikal betydelse, medan en konnotation är en indirekt, associativ, betydelse. Inom bildsemiotik används detta par för att skilja mellan t ex bildens olika delar (denotationer) och dess vidare tolkningshorisont (konnotationer).)

Precis som med uppgiften bildstafetten så står våra sinnen i fokus och våra olikheter. Och att vi faktiskt kan lära oss av varandras infallsvinklar och tolkningar mer än vad vi tror. Kul uppgift!

Vi har nu klarat av en uppgift som heter bildstafetten.

En rolig uppgift som går ut på att man fritt får tolka föregåendes bild med en egen bild och bygga vidare på ett tema. Jag valde att göra min presentation i rapportform samt som en Prezi-presentation.

Kul att se så många olika tolkningar på bilder samt att spåret kan leda till helt andra vägar än vad man kanske tänkt från början. Mycket kreativt och innovativt både i lärande och arbetsliv. "Ur något- Kommer något helt annat"

Presentationen finner du här:

https://prezi.com/n3d58mxsdeve/?utm_campaign=share&utm_medium=copy

En verkligen kul uppgift som har tilldelats oss av lärarna på kursen.

Nu är det dags att tolka budskap och bilder med egna bilder och på detta sätt skapa en bildstafet. Ett utmanande och kreativt sätt tycker jag där egentligen bara fantasin sätter gränser:)

Back in the saddle again. Mediekonsumtionen var fullskalig och såg ut som den "brukar":

05.30: Tar fram Ipaden i sängen och kollar min mail, Facebook, Aftonbladet.se och Di.se

07.30: Sätter på Radion och fortsätter att renewa sidorna på Dagens Industri´s forum för att hålla inläggen aktuella, samtidigt som jag intar min frukost.

08.30-11.59: Startar min jobbdator och sätter på Spotify och väljer en bra ”jobbmusik”. Öppnar mailen, Facebook, Di.se och placera.se som är ytterligare ett värdepappersforum som jag följer pga mitt arbete. Startar Tickern som visar alla aktiekurser i realtid med noggrannhet. Samtidigt kollas mailen och jobbsamtal göres. Aktieforumen renewas och kollas hela dagen.

12.00: Lunch framför Datorn, Tv, via –play-kanalerna, Facebook, Mail, Aftonbladet

13.30-17.30: Följer jag Tickern som visar alla aktiekurser i realtid med noggrannhet. Samtidigt kollas mailen och jobbsamtal görs. Aktieforumen renewas och kollas hela dagen. Aftonbladet.se och TrelleborgsAllehanda.se samt Kristianstadsbladet.se och Facebook kollas också under denna tidsperiod kontinuerligt

17.30: Börsen stänger och då stänger jag också ned datorn och Aktietickern från Nordnet.

18.00: Kvällsmat med familjen.

19.00-23.00: Tv slås på och tittas på.

inte illa och vilket mönster. vanemänniska är bara förnamnet.

Ja helgen förde med sig det mesta, tyvärr mest i form av ryggproblem, men också lite digitala medier.

Datorn fick vänta snällt på att bli använd då sittandet inte var optimalt för ryggen. Så det enda som gjordes var Ipad och lite googe search samt lite scrolling på de aktuella kvällstidningssidorna. Bearäknad tid? Kanske sammanlagt 1 timme. PÅ kvällen konsumerades dock ca 8 timmars tv-tittande på dessa dagar.

Söndagen erbjöd lite sol, så det blev en promenad med familjen med hopp om mycket mera sol och inget ryggont.

Ja veckan har kantats av sjukhusbesök. Magnetröntgen, akuten och ultraljud. Har tyvärr haft en rygg som bråkar med mig och gör en del ont. Ingen höjdare. Så digitala medier har fått stå till sidan denna veckan helt och hållet. I går kväll (Torsdag) så blev det lite TV-tittande på ca 4 timmar iallafall...

Mediadagboken för dessa 2 dagar är verkligen tunnare än den brukar. Eller om man säger så här: Dator inte startad och tv tittad.

Ganska unikt att jag inte startar datorn alls, men så blev det faktiskt i helgen.

Så dagboken för dessa två dagar blev tv (främst då OS och alla härliga hejarop och gulmedaljer) och 1 sökning på internet via min telefon. Det var en adress på Hitta.se som var målet.

Tiden för tv-tittandet kan nog räknas till 14 timmar under perioden.

Behöver värme nu känner jag. Är trött på kylan och blasket. Så därför lägger jag inen somrig bild och låter tankarna drömma sig bort lite.

Mediadagboken fortsätter, och efter redovisad rutim måste jag säga, dock så intogs frukusten framför datorn idag också eftersom jag väntade på ett PM som släpptes tidigt till marknaden.

05.30 Ipad fram och igång, Facebook, mail och nyheter check

Duschade och sedan var dagen igång med jobbmail, PM-bevakning, Facebook och lite blocket också.

06.45-15.44 Frukost och lunch  framför datorn, mail, Facebook, Di.se, Spotify och jobbtickern med de aktuella kurserna.....

Kvällen kommer att ägnas åt lite TV. Farmen har ju blivit ett stående inslag på agendan:)

Nu har vi fått uppgiften på vår kurs Digitala medier och lärande att inventera vårt användande av media i en mediedagbok. Jag har fört anteckningar nu under en vecka, och gissa om jag är förvånad över vilken vanemänniska jag är. Samma sidor, samma tillvägagångssätt  under hela veckan...Man börjar ju undra..Och vilken MASSA media man använder.. borde kanske vara ute i friska luften lite mer?! Så här har min vecka sett ut sammanfattningsvis:

05.30: Tar fram Ipaden i sängen och kollar min mail, Facebook, Aftonbladet.se och Di.se

07.30: Sätter på Radion och fortsätter att renewa sidorna på Dagens Industri´s forum för att hålla inläggen aktuella, samtidigt som jag intar min frukost.

08.30-11.59: Startar min jobbdator och sätter på Spotify och väljer en bra ”jobbmusik”. Öppnar mailen, Facebook, Di.se och placera.se som är ytterligare ett värdepappersforum som jag följer pga mitt arbete. Startar Tickern som visar alla aktiekurser i realtid med noggrannhet. Samtidigt kollas mailen och jobbsamtal göres. Aktieforumen renewas och kollas hela dagen.

12.00: Lunch framför Datorn, Tv, via –play-kanalerna, Facebook, Mail, Aftonbladet

13.30-17.30: Följer jag Tickern som visar alla aktiekurser i realtid med noggrannhet. Samtidigt kollas mailen och jobbsamtal görs. Aktieforumen renewas och kollas hela dagen. Aftonbladet.se och TrelleborgsAllehanda.se samt Kristianstadsbladet.se och Facebook kollas också under denna tidsperiod kontinuerligt

17.30: Börsen stänger och då stänger jag också ned datorn och Aktietickern från Nordnet.

18.00: Kvällsmat med familjen.

19.00-23.00: Tv slås på och tittas på.

puhhhhhhh..blir nästan trött av att bara reflektera över det schemat:)